85

I Köpenhamn har det varit klimatmöte. Det har liknat elefanters parning: Allt har skett på hög nivå under mycket trumpetande, enorma mängder damm har rörts upp och resultatet -- om det mot förmodan blir något -- märks först efter flera år ... På andra sidan Sundet har jag åkt till Ängelholm och hustruns sjukläger några gånger. Vilka kolossala rader med långtradare man ser som spyr ut avgaser. Om man vill förbättra miljön, varför förbjuder man inte den groteska långtradartrafiken? Tåg är ett bättre transportmedel! Hemma ska vi sortera sopor under påstående om att det gör miljön bättre -- vad är dessa sopor mot alla långtradare och allt flyg? Själv tror jag att den stigande temperaturen kan vara en naturlig svängning. Tänk så varmt det var på bronsåldern! Och inte berodde det på kökkenmöddingarna!!! Jag har kämpat för miljön hela mitt liv. Att som jag bo inom farozonen för ett atomkraftverk är obehagligt. Jag var med i en grupp författare som skrev en sommarföljetong i DN om en olycka på Barsebäck. Mitt inledande avsnitt togs på allvar i Norge och citerades som en äkta nyhet. Man sade att en rysk nyhetsbyrå förhörde sig om vad som hänt! Det var verklig miljöpropaganda det! När jag jobbade på Liber hade jag en utmärkt chef som hette Ingemar Ternbo. Han visste om mitt miljöintresse och lät mig bl a redigera miljöböcker. En av dessa var "Solenergin" av tysken Hans Rau (1977). Det var en högintressant bok vilken jag, som Libers redaktör, lärde mig mycket av. Bl a skrev Rau om Montezuma Castle i Arizona i USA. Det var anlagt av indianer på 1300-talet och kanske världens äldsta, soluppvärmda hus. Året därpå redigerade jag Kerstin Waerns "Mot en ekologisk världsbild" där bl a Rolf Edberg medverkade. Han menade enligt baksidestexten "att det kanske var människans roll i organismen jorden att vara dess hjärna och centrala nervsystem. De som ska forma jordens framtid måste vara genomsyrade av ödmjukhet och ansvar inför sin uppgift." Min egen ansvarskänsla fick mig bl a att avstå från att flyga. Nog är det märkligt att man pratar så mycket om miljöförstöring på kongresser och flyger till dessa kongresser! Över huvud taget har jag varit negativ till onödigt resande. Jag sökte jobb som Ystads turistchef och kallades till intervju. Där sade jag att jobbet var att få folk till Ystad inte att flänga runt på alla möjliga möten. När jag sade det märkte jag att man strök mig från kandidatlistan. Man ville ha en som reste runt, inte en som satt där och jobbade! Den som fick jobbet tillträdde aldrig. Han reste inte ens till Ystad ... Själv var jag glad att jag stått för mitt miljösamvete även om det kostat mig jobbet! Då stöttade ingen mina miljöansträngningar, nu vet alla plötsligt bäst! Hyckleri!